Stora barriärrevet

Hem / Vatten / Stora barriärrevet
  • Comments Off on Stora barriärrevet
  • August 30, 2017 | Vatten

Det Stora barriärrevet är världens största system av korallrev. Det består av över 2 900 individuella rev och 900 öar. Stora barriärrevet sträcker sig cirka 2 600 kilometer och täcker en yta på cirka 344 400 kvadratkilometer. Stora barriärrevet är så stort så att det kan ses från rymden, det är faktiskt den största strukturen som någonsin byggts av levande organismer

Rikt djurliv

Dessa små organismer är så kallade korallpolyper och har en mycket enkel uppbyggnad. Polyper kallas ibland för levande fossil då de inte har förändrats nämnvärt under 500 miljoner år.

I det Stora barriärrevet finns en otrolig mångfald av djurliv varav vissa bara finns i detta område. Det rör sig om trettio arter av valar, delfiner och tumlare, sex arter av havssköldpaddor, cirka 1 600 arter av fiskar, 330 arter av sjöpungar, 400 arter av mossdjur, lika stort antal korallarter finns också här.

Av släktet marina alger och tång finns ungefär 500 arter. Bland dessa finns det 12-13 arter av släktet Halimeda. Denna sort är viktigt för Stora barriärrevet då den avlagrar stora kalkhögar som kan bli uppemot 100 meter breda. Det som är viktigt med detta är att på denna kalkhaltiga yta bildas ett litet ekosystem. Vidare så finns drygt 5 000 arter av blötdjur såsom musslor och snäckor. Sjöhästar, grodor, saltvattenkrokodiler, havsormar och även 200 arter av fåglar besöker eller lever i revet. På öarna runt Stora barriärrevet finns ett rikt växtliv som breder ut sig med hjälp av just fåglarna i området.

En del av de vackra korallerna och djurlivet i Stora barriärrevet

Stora barriärrevet är alltså en källa till en stor ekologisk mångfald. För Australien är barriärrevet även en källa till intäkter från turism. Revet beräknas direkt ha tillfört mer än 42 miljarder kronor under åren 2015 och 2016 och bidragit med ungefär 65 000 heltidsarbeten. Men barriärrevet beräknas vara värt 370 miljarder kronor, varav närmare 200 av dessa miljarder kopplas till turismen. Resten kommer ifrån fiske, rekreation och forskningsaktiviteter. Så för Australien är Stora barriärrevet viktigt även utifrån en ekonomisk synvinkel.

 

Tyvärr så finns det ett pågående hot mot revet i form av klimatförändringar och de högre temperaturerna i havet som blir resultatet av förändringarna. Med klimatförändringarna så har även antalet cykloner och stormar ökat i området, något som kan pulverisera delar av reven under sin framfart.

Under de senaste två åren så har massblekning av korallerna skett och det är redan nu mycket av revet som är förstört, stora delar som aldrig kommer att återhämta sig. Korallerna blir stressade av det varmare vattnet och kastar av de alger som ger korallen dess färg och energi. Detta är korallens sätt att försöka överleva. Går inte vattentemperaturen ner igen så kommer korallen till slut att dö av näringsbrist.

 

Enligt Sean Connolly, forskare vid James Cook universitet i Australien, kan det ta så lite som 50 år tills Stora barriärrevet är borta för gott om människan inte lyckas vända trenden med ökande temperaturer som framförallt orsakas av utsläpp.

Koraller som har blekts av varmare temperaturer

Comments are closed

Leave a comment